Vill ni se en stjärna...

Vill ni se en stjärna...

Se på mig! För det ska jag bli. Jag ska bli världens största filmstjärna… Jag är ju inte där ännu, men jag är född att bli skådespelare. Det finns dom som säger att man måste lära sig saker. Det tror jag inte på, det är bara att gå på bio så ser man hur lätt det är. Så jag ska bli stor filmstjärna och tjäna massor med pengar och få priser och åka fina bilar och släta snygga motspelare som Ryan Reynolds och Zac Efron.

Så jävla pissnödigt…?

För att komma dit så är jag medlem på Filmcafé, men jag fattar inte varför det måste kosta en massa pengar att vara med här. Arbetsförmedlingen är ju gratis så då fattar ju liksom inte jag varför inte det här också är gratis??? Jag har sett att man skrivit om det i Forumet och det var någon som sa att det här med Filmcafé är ju privat, det är inte som Arbetsförmedlingen, som betalas av skattepengar. Det är några vanliga killar som driver Filmcafé och att de har liksom jobbat gratis på sin fritid i en himla massa år för att bygga upp det. Så jävla pissnödigt…?

De får väl fixa bidrag eller nåt så att de kan fortsätta göra det gratis för såna som mig. Tycker det är så dåligt att såna som mig ska behöva betala för att se annonser och annat. Jag har inte så himla mycket pengar och om jag ska bli en stjärna måste jag liksom välja vad jag lägger mina pengar på, typ, Och då är det bättre att jag köper smink och sånt för dom.

Betalat för ett år!

Fast nu har jag ändå betalat för ett år. För jag tänkte att så fort jag börjar få roller behöver jag inte vara med på Filmcafé mer, för då får jag roller ändå. När jag fått en agent och en manager och sånt man ska ha när man börjat få flyt. Så får agenten leta jobb åt mig och så kostar det inte mig nåt.

Jag läste en artikel här på Filmcafé att agenten tar betalt av skådespelaren för att leta jobb och fixa kontrakt och sånt åt en. Det tycker jag är helfel. Han får väl ta betalt av filmbolaget för att han hittade mig åt dom. Dom ska väl bara var dödshappy och betala han vad han ska ha.

Jag vill ha en agent!

Men ingen kan tala om för mig var jag hittar en sån. Så jag har letat själv.
Jag har skrivit till en massa agenter. En del här i Sverige och så en del jag hittade i London och Hollywood när jag googlade. Jag skrev att jag ville ha en agent för jag ska jobba som skådespelerska och då måste man ju ha en agent.

Jag har inte hört nåt från någon av de svenska, men jag fick ett jättekonstigt brev från en agent i USA som frågade om vad jag hade för ”specialities” och han ville ha ett foto av mig i helfigur med bikini och ett utan kläder???

Jag är inte så himla bra på engelska så jag bad en kompis översätta och då visade det sig att jag hade skrivit till en agent som fixar jobb åt nåt som han kallade för ”exotiska dansare”… Min kompis sa att det betydde strippor! Jamen, hur skulle jag kunnat veta det?

Min kompis var rätt taskig, hon sa att om jag nu drömmer om att jobba i Hollywood, så kanske det vore bra om jag lärde mig bättre engelska, men vadå alltså… De får väl anställa någon sån där tallärare till mig. Man blir ju inte skådespelare för att man pratar bra, utan för att man är snygg och har utstrålning ju…

Jag har varit på en massa såna där castings

Eller i alla fall några. Har provfilmat för en hel del reklamfilmer. Eller i alla fall en. Den där castingmänniskan, som ringde mig, hon sa att hon skulle mejla över en scen som jag skulle lära mig. Det tyckte jag var skitfel. Om jag ska ta mig tid att lära mig en massa text så får dom väl betala mig för det… Nu var det bara 5-6 rader som jag skulle lära mig, men det handlar ju om principen…

Så jag slösade inte tid på det utan jag tog papperet med mig och läste från det och den där castingmänniskan blev dödslack på mig och undrade varför jag inte lärt mig det utantill, jag hade ju haft en vecka på mig. Då förklarade jag att ska jag sitta hemma och plugga in en massa trista rader om yoghurt, fick hon ta och betala mig om jag skulle lära mig det utantill.

Jamen asså, inte jobbar Alicia Wikander eller Bill Skarsgård gratis? Då blev hon riktigt ilsken och sa att en provfilmning kan man se som en anställningsintervju och det får man ju aldrig betalt för. Vilket jävla pucko hon var! Jag förklarade för henne att det är ju en helt annan sak… man behöver ju inte lära sig en massa text utantill om man söker jobb i långvården eller på ICA. Döh…

Jag söker alla jobb jag hittar

Min kompis Glenn, vill också bli skådespelare, så vi söker ihop. Filmcafé har ju lagt in någon slags spärr, så att man inte kan se alla annonser. De säger att det är för att produktionsbolagen inte vill att andra söker än just såna som de letar efter. Det tror inte jag på. Jag tror bara de är lata för det är så himla dumt.

Jag kan inte se annonser som bara är för killar och Glenn kan inte se annonser som bara är för tjejer. Och sen måste man vara rätt ålder. Så vi är ett gäng som håller utkik åt varandra.

Glenns mamma och hennes fästman, Jan-Bertil, är också med i Filmcafé så vi hjälps åt. För säkerhets skull, så vi inte ska missa nåt, har Glenns mamma lagt in grannens hund också. Den har varit död i en massa år, men Glenns mamma hade ett bra foto på jycken. När vi hittar nått nytt produktionsbolag så berättar vi för varandra. Och så skriver vi till de bolagen och säger att vi finns.

Glenn har tagit bilder på mig

Glenn har tagit bilder på mig som jag skickar med. Jag brukar skicka med en 12-15 stycken av mig i olika kläder.

Och så skickar jag med mina betyg, både från grundskolan och från gymnasiet, och breven från mina lärare och kopior på recensionen jag fick när vi spelade ”Grease” i Folkets Hus i 9:an. Jag spelade Sandy och jag var jättebra. Mina mostrar i Hofors och deras grannar kom och tittade och de har alla skrivit brev till mig om hur bra jag var. Jag skickar alltid med kopior på de breven. För säkerhets skull skickar jag också med en uppsats jag skrev i 9:an om hur det är att vara stjärna i Hollywood, så att de kan se att jag förstår hur det kommer att bli när jag väl slår igenom.

Jag har studerat Svensk Damtidning och Hänt i Veckan sen jag lärde mig läsa, så jag vet allt om hur det är att lyckas i Hollywood. Och så har jag skrivit ut på datorn alla TV-program jag varit med som publik i. Men jag har inte fått något svar från nåt av de där bolagen ännu.

Statera i en riktig TV-serie

Jag sökte ett jobb som jag hittade på Filmcafé för ett tag sen. En TV-serie sökte statister. Och jag fick det! Statera i en riktig TV-serie. Nu är jag halvvägs mot min dröm. Fast lite konstig kändes det. Jag är inte riktigt säker på vad serien handlade om, men någon sa att det var någon berömd roman som var skriven för jättelänge sen och handlade om några bönder.

Då blev jag lite orolig, jag vill ju se snygg ut när jag debuterar och bönder är så fula. Det hela utspelades tydligen någon gång för typ mer än femtio år sen. Så jävla trist, men det är ju bara mitt första jobb. Sen när jag blitt stjärna ska jag kräva att inget får handla om nåt som är äldre än sex månader, typ.

Vi skulle vara där klockan sju på morgonen. När vi kom så sminkades vi. Men de var inget bra på att sminka. De duttade bara på foundation och lite puder. Inget läppstift och ingen mascara. Så jag gick in på damtoaletten och la på ordentliga ögon. Tur att jag hade tagit med mig min egen sminkväska. När jag kom ut från damtoaletten så mötte jag henne som var ansvarig för alla statister och hon blev typ skitsur.

Vadå… om jag nu ska synas på TV för första gången så kan jag ju inte se ut hur som helst. Men det fattade ju inte hon. Hon tog mig i armen och släpade in mig i sminklogen igen och så slängde hon fram avsminkningskräm och sånt och skrek nästan på mig att jag skulle göra rent fejset. Alla tittade så konstigt på mig, så jag tyckte det var bäst att göra det.

Sen fick vi ta på oss kläder

Jag fick en urful klänning i nåt bondbrunt krulligt tyg och en sjal på huvudet. Man såg inte mitt hår alls! Och jag som varit hos frissan dan innan! Och så skulle jag ta på tjocka strumpor och träskor. Mina ben är inget snygga om jag inte har högklackat, Jag sa det till dom, men det var ingen som ville lyssna, de var bara jäktade.

Sen bussades vi ut till nånstans ute på landet och de gav oss hinkar och sa att vi skulle föreställa en massa människor som hjälps åt att släcka en brand. Så vi stod där i en lång linje och langade hinkar mellan oss. Det var typ skittrist! Och de flyttade kameran och fotograferade tydligen ur en massa vinklar och jag försökte flytta på mig för att se till att jag syntes ordentligt, men regissören vrålade och den där jävla statistmänniskan bara knuffade tillbaka in mig i ledet igen. Och det var ett jävla tjat om att man inte fick titta in i kameran. Jamen, herregud… Hur skulle någon kunna upptäcka mig, om jag inte log och blinkade lite ibland?

Då passade jag på

Men till slut blev det lunch och då såg jag honom… Hade inte en aning om att Stellan Persqvist hade huvudrollen. Han satt i en stol vid sidan om och läste och jag tänkte precis gå fram till honom och presentera mig, när den där statistmänniskan ställde sig i vägen och sa att om jag var på väg att gå fram till Stellan så skulle jag tänka om, för han satt och pluggade och då skulle man inte störa skådespelare. De hade fått nya repliker som han behövde lära sig till efter lunch.

Men sen när lunchen var slut så reste han sig från stolen och gick och ställde sig där han, som var regissör, sa att han skulle stå. Jag gick fram och presenterade mig och sa att jag skulle bli skådespelare och berättade om Grease och att jag gjort en massa roller som publik i ”Talang” och ”Idol” och ”Kvällsöppet” och ”Så Ska Det Låta” och en massa andra program och hur jag letade agent och frågade om han kunde rekommendera någon. Men han bara tittade på mig och sa med en väldigt iskall röst att jag störde honom och jag skulle gå någon annan stans för han behövde koncentrera sig.

Vilket jävla skitsnack!
Vilken ohjälpsam typ!
Jag störde ju inte!
Regissören hade ju inte sagt Action ännu!

Hollywood, here come I

Jag ska bli stor skådespelare, för jag känner att jag är född till det. Det är bara en tidsfråga! Det är bara en tidsfråga! Andra kanske behöver gå på skolor och lära sig saker, men inte jag. Jag vet att jag kommer att lyckas…

Så vill ni se en stjärna, vänta bara tills jag får mitt brejk. Hollywood, here come I, so it so!

PS: tror ni att jag hittar på?

Att det inte finns så tosiga människor i utkanten av den här branschen? Tro mig, det finns det! Och värre ändå! Jag har upplevt varianter på allt ovan och en hel massa till. Tyvärr. Men tack Gode Gud är de få och försvinner oftast in i dimmorna när de inser att den här branschen inte är lika piffig som de inbillar sig.

Och kvar är alla ni andra. Hårt arbetande, ödmjuka, stryktåliga och med en stark och innerlig kärlek till denna
galna bransch.

Och jag säger återigen som Dickens… “God bless us, every one!”

Anita Molander, skribent för Filmcafe.se
9 februari 2012

Filmcafe.se bevakar den svenska filmbranschen med artiklar och krönikor. Missa inte våra övriga artiklar som gör karriären lite lättare och roligare!

Kommentera
Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter, så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Henrick
Henrick
Alltså.... Jag får ont i huvudet av naiva och idealistiska pappskallar som sett för mycket på Glamour. Det är ju så att t.o.m jag framstår som ett helgon i jämförelse med dessa personer. En idealist tror på sin sak och är beredd att kämpa för den. En kamp som bygger på att små framgångar leder till större segrar. Övning ger färdighet. En naiv person... Tja, den är bara naiv och ser inte verkligheten. Men om man googlar produktionsbolag i USA och får svar från någon som vill se naket kort, och man dessutom inte kan engelska... Ta det! Det passar den personen. Men för att lyckas får man verkligen ligga i för att lyckas. De få repliker som sägs kan t.om en naiv svensk Glamour-skadad nolla klara av...
2012-03-15

Janya
Janya
Att tro att man inte behöver utbilda sig för att bli skådespelare är verkligen att, ursäkta uttrycket, pissa på alla som är seriösa och vill jobba. Varje år ser jag teaterelever som inser hur mycket arbete det ligger bakom, och hur långt ifrån att bara ”gå upp på scen” skådespelande är. Samtidigt som utbildning utvecklar, och det är otroligt givande att se bakåt och upptäcka hur mycket man lär sig. Tack för en bra artikel, Anita! Mycket läsvärd och rolig och irriterande om vartannat!
2012-03-15

Anita
Anita
Nej, nej, nej... Det handlar inte om EN specifik människa. Och det handlar definitivt inte endast om unga människor, utan alla åldrar. Det är ett hopkok, skapat utifrån ett antal minnen som jag samlat på mig av olika människor, som under kortare eller längre tid funnits i utkanten av branschen. Jag har ändå jobbat i över 40 år och är född i branschen så jag har hunnit se och uppleva en del.. Men ja, jag har stött på inte bara en utan flera stycken som trott att deras engelska är god nog. Titta-in-kameran-statisten var i 50-årsåldern. Orsakade 6-7 omtagningar. Behöver jag säga att hon åkte in på min privata svarta lista? Janilee - det är möjligt att du inspirerade mig om du skrivit något sånt i Forumet. Men du är inte ensam. Det gnället har förekommit ett antal gånger både här på Filmcafé och i levande livet. Idioter som tror att de kan få något för inget finns det alltför gott om. Ellie - håller så med dig. Och speciellt om regissörer. det enda bra är att en regissör som uppträder på det viset inte får någon längre karriär i branschen. Ha en bra dag i snön Anita
2012-02-15

Janilee
Janilee
Hahaha underbart! Det var nog jag, den där första, lät exakt som mitt inlägg för ett bra tag sen... can’t blame a girl for asking, right? Men är det sant att det finns dem som vill bli stora i USA och medvetna om att de inte är så bra på engelska? Låter lite konstigt. Dem skulle inte ens komma igenom kontrollerna på flygplatsen. Även med en engelsk-kunnig person med sig. Dem skulle svarat fel på alla säkerhetsfrågor. Men oftast är dessa exempel i artikeln unga människor, tror inte jag stött på någon skådespelare som betett sig så över 20 år. Bara modeller. Så låt dem vara naiva ett tag. Dem upprör inte mig. Jag hade samma tänke tills jag var 16-17, big deal. Ska man bli stjärna blir man det vid rätt tid i ens liv. Och de flesta blir det efter deras naiva, storhetsvansinniga, tonårsperiod. Annars skulle dem förmodligen aldrig klara det.
2012-02-15

Ellinor
Ellinor
Ang. professionella skådisar som uppträder "divigt". Likt alla branscher finns det ju en del idioter, det kommer man nog aldrig ifrån. Upplever att jag relativt ganska många gånger stöter på vissa bittra människor som blivit ännu bittrare av branschen och deras 'konstruktiva' kritik ibland mest varit kvalificerat skitsnack som bara präglats av att allt inte gått så bra för dem. Jag har dock blivit ganska bra på att sålla bort sånt som är relevant för mig, och sånt som bara sägs för att få mig att må dåligt/tvivla på mig själv. Ett annat dråpligt beteende i själva "professionella" branschen är att det ibland är extremt stressiga omständigheter och vissa fixar det bättre än andra. Många skådisar, både amatörer och proffs, kan vara otroligt nära till känslomässiga utbrott (inte minst jag själv) och jag tror det är oerhört viktigt att försöka arbeta mot dessa utbrott för att göra stämningen så god som möjligt. Något jag verkligen avskyr är när någon regissör skäller ut en för att denne håller på att bli uppslukad av premiärnerver. Pull yourself together, ffs.
2012-02-13

Tommy
Tommy
citat:
[i]Originalet postat av Anita Molander[/i] "Och bortskämda skådespelare som uppträder som divor... Jag förstår inte riktigt vad du menar, för jag har nästan aldrig stött på några såna."
Det är en dråpligt rolig artikel om statisten som hamnat fel i tillvaron som Anita publicerat här, men jag blev aningen beklämd när jag förstod att det handlade en verklig, levande människa. De allra flesta skådespelare är seriösa, hårt arbetande yrkesmänniskor, precis som Anita skriver. Men en och annan diva har jag mött. Det är verkligen inte många, men det är väl så att man väljer vilka man vågar spela upp sina divalater för...
2012-02-13

Anita
Anita
Nja, Harry. Jag önskar att den här artikeln inte hade behövt skrivas. Att det inte fanns så alltför många som tror att man kan få något för ingenting eller som inte kan inse att även denna bransch är full av yrken man måste lära sig att utföra. Ingen föds till färdig skådespelare. Men bara för att de blir medlemmar på Filmcafé betyder ju inte att de får jobb. Och de har ju mycket större chans att få insikt i hur mycket de behöver kunna och lära sig genom att vara medlemmar på Filmcafé än att stå utanför. Tro därför det är bättre att fokusera på tips och råd om hur man ska göra istället för vad man inte ska göra. Och bortskämda skådespelare som uppträder som divor... Jag förstår inte riktigt vad du menar, för jag har nästan aldrig stött på några såna. De är så få att de är försumbara. Den stora majoriteten av skådespelare är hårt arbetande proffs, som inte har en aning om vad du menar. Finns det någon eller några som uppträder drygt eller bortskämt så är det bättre att vi begraver dem i tystnad. Anita
2012-02-13

Harry
Harry
jo tack tack. för artikel adressen....jo kanske var lite överdrivet det med att vara ung.Men jag skulle gärna vilja läsa fler artiklar om wanna bee skådespelare divor.
citat:
[i]Originalet postat av Robert Selin[/i] [br]Hej alla! Visst är det en fantastiskt rolig text. Lite elak, men mycket underhållande! Harry: Du hittar alla våra karriärsartiklar via navigeringen under rubriken "Karriär". Där kan du välja att se alla eller de som är speciellt anpassade för medlemmar "framför"- eller "bakom" kameran: http://www.filmcafe.se/plus/karriar.asp Angående medlemmarnas ålder stämmer det dock inte att antalet unga blir fler. Alla är som vanligt välkomna och medelåldern är idag 26 år. /R

2012-02-12

Robert
Robert
Hej alla! Visst är det en fantastiskt rolig text. Lite elak, men mycket underhållande! Harry: Du hittar alla våra karriärsartiklar via navigeringen under rubriken "Karriär". Där kan du välja att se alla eller de som är speciellt anpassade för medlemmar "framför"- eller "bakom" kameran: http://www.filmcafe.se/plus/karriar.asp Angående medlemmarnas ålder stämmer det dock inte att antalet unga blir fler. Alla är som vanligt välkomna och medelåldern är idag 26 år. /R
2012-02-12

Harry
Harry
Okej..ska leta efter dina artiklar... Anita du skulle faktist kunna skriva om hur allt mer yngre blir med i filmcafét med noll utbildning och vill blir stjärna på en gång..du skulle också kunna skriva om bortskämda skådespelare som tycker att dom är speciella och vill bli behandlad som en diva..hade faktist varit en bra story .
citat:
[i]Originalet postat av Anita Molander[/i] [br]Om vad? Ni får gärna komma med idéer om vad ni vill jag ska skriva om. En i så fall ohemult tacksam Anita PS: Harry - jag har skrivit en hel drös artiklar för Filmcafé. Finns säkert kvar om du letar.

2012-02-12

Thomas
Thomas
Underbart skrivet.
2012-02-12

Andreas
Andreas
Hur bra som helst! Tackar, Anita! =)
2012-02-11

Anita
Anita
Om vad? Ni får gärna komma med idéer om vad ni vill jag ska skriva om. En i så fall ohemult tacksam Anita PS: Harry - jag har skrivit en hel drös artiklar för Filmcafé. Finns säkert kvar om du letar.
2012-02-11

Harry
Harry
undrar vad som hände med henne sedan ??? wow man skulle kunna skriva en riktigt bra bok om det här :D ”stjärna utan talang”...tänk att det finns sådana personer :P... Anita skriv gärna mer...
2012-02-11

Jimmy
Jimmy
Jag tycker att detta fenomen bara på sista tiden översvämmat de inspelningsplatser jag varit på och har tänkt lite på det. Nu gäller detta enbart ur statistsynpunkt då det är i den sörjan jag härjar ;). Kan detta ha att göra med den alltmer aggressiva marknadsföring, genom stora annonser i/på jobbsökarsajter/tidningar, som statist"jobb"sförmedlare hållit på med på senare tid? Då såklart i kombination av att den söndercurlade 90-talistmoderatentreprenörgenerationen gör entre. Roligt skrivet och jag känner igen allt med variationer. http://www.youtube.com/watch?v=kl1ujzRidmU&feature=related
2012-02-10

Kurt
Kurt
Inte minst: Alldeles lysande rubrik. Spot on.
2012-02-10

Michael
Michael
Underbar läsning Anita :-)
2012-02-10

Emil
Emil
hahaha mycket underhållande läsning! ..skrämmande att så mkt i artikeln var igenkännligt på ett eller annat sätt. Jag vill passa på och önska alla hårt arbetande konstnärssjälar som brinner för denna konst villkorslöst: Keep up the good work...and keep on fighting =)
2012-02-10

Tommy
Tommy
"...det hände på riktigt, ett stolpskott till statist som gick ut och sminkade sig själv på dammuggen..."[/quote] Än en gång överträffade alltså verkligheten dikten. Kommer att tänka på överklasstjejen, huvudrollen i Klings underbara debutlångfilm Darling (Michelle Meadows), när hon fått jobb på Mac Donald och fullständigt handfallen frågar om det inte finns någon personal som kan diska frittören, eller vad det var för maskin som skulle rengöras.
2012-02-10

Harry
Harry
Håller med fullständigt Anita....som det gammla engelska uttalet: u have to give it, to get it
citat:
[i]Originalet postat av Anita Molander[/i] [br]Nej Benny, hihi... jag körde inte iväg henne... För det hände på riktigt, ett stolpskott till statist som gick ut och sminkade sig själv på dammuggen. Jävlar vad arg jag blev! Jag sparkade inte ut henne för att statisttransporten skulle gå rakt ut på landet 30 minuter senare och vi hade inte tid att ringa in en ny. Men vi gav henne inga fler jobb, hon hade en så felaktig grundinställning till jobbet. Ellie... kan inte låta bli att tycka lite synd om en sånt pucko! "Kan inte gå upp tidigt och gå och jobba i en tråkig affär"... om 10 år jobbar hon på Konsum i nån småstad. Om hon inte gått under redan innan. Skådespelarkarriär i Los Angeles... då ska jag äta upp ALLA mina gympadojor! Och vinterpjucken som dessert! Anita

2012-02-09

Kurt
Kurt
Lysande!
2012-02-09

Anita
Anita
Tomas A... AJJ LÖÖÖÖVV JO! So it so! Anita
2012-02-09

Tomas
Tomas
Mitt i prick. Det samma gäller många ”författare”. Vad lära sig om genre, ämnesval och principer för storydesign? Jag ska ju göra coola filmer, typ som Robert Rodriguez - fast på svenska. Eller kanske så där konstänrligt magiskt realistiska som den där experimentella teaterföreställningen jag såg - fast som film då. Vadå skicka synopsis först? Orka skriva ett synopsis nu när jag skrivit ett helt manus. Vadå skriva om? Fattar du hur lång tid det tog att skriva detta... osv... Länge leve uthållighet och hantverkskunnande... :)
2012-02-09

Viking
Viking
Ja på tal om Vanita och statister... Den där statisten ska vara glad att hon fick kläder att ha på sig på inspelningen, det har jag aldrig fått när jag varit statist. På Den Sista Dokusåpan fick de flesta av oss statister våra egna kläder ned blodade när vi skulle vara zombies, fast det gick ju att tvätta bort relativt lätt i maskin.
2012-02-09

Anita
Anita
Nej Benny, hihi... jag körde inte iväg henne... För det hände på riktigt, ett stolpskott till statist som gick ut och sminkade sig själv på dammuggen. Jävlar vad arg jag blev! Jag sparkade inte ut henne för att statisttransporten skulle gå rakt ut på landet 30 minuter senare och vi hade inte tid att ringa in en ny. Men vi gav henne inga fler jobb, hon hade en så felaktig grundinställning till jobbet. Ellie... kan inte låta bli att tycka lite synd om en sånt pucko! "Kan inte gå upp tidigt och gå och jobba i en tråkig affär"... om 10 år jobbar hon på Konsum i nån småstad. Om hon inte gått under redan innan. Skådespelarkarriär i Los Angeles... då ska jag äta upp ALLA mina gympadojor! Och vinterpjucken som dessert! Anita
2012-02-09

Ellinor
Ellinor
Även om det är helt sjukt, så är denna text ändå inte lika illa som verkligheten: http://www.youtube.com/watch?v=-zjsJV0P24I (Hennes ambitioner är att flytta till L.A och sälja lyxbåtar och 'slänga på en skådiskarriär'.)
2012-02-09

Benny
Benny
Hahahaha....förlåt, men vad roligt och samtidigt tragiskt. Ja, du Peter, att de inte körde iväg henne. Hon hade nog någon form av charm.
2012-02-09

Tommy
Tommy
Väldigt roligt, Anita! På en gång pricksäker -och skruvad. Skulle gärna höra monologen från en stå-upp-scen.
2012-02-09