Exempel på finansiering

Exempel på finansiering

Jag har tidigare skrivit en artikel här på Filmcafe.se där jag gick igenom de olika typerna av finansiering. Vad jag dock inte berörde i den artikeln är vilken form av finansiering som passar ett visst filmprojekt. Jag tänker därför ta exempel på olika filmprojekt och vilken typ av finansiering som är aktuell för just den formen.

Amatörfilm

Med amatörfilm avser jag alla typer av filmer som inte har garanterad visning på t.ex. TV eller någon större festival - och heller inte har någon annan plan för hur filmen ska generera intäkter eller få medial exponering. Med andra ord en film man primärt gör för att få erfarenhet och kanske knyta kontakter.

Jag gör här ingen skillnad på kortfilm, långfilm eller dokumentärfilm - utan alla filmer som uppfyller dessa kriterier hamnar, enligt min definition, i kategorin amatörfilm.

Eftersom amatörfilm mer är att betrakta som en hobby, än för hur man ska få tillbaka satsade pengar, så är den mest sannolika finansieringskällan filmskaparen själv. Detta inkluderar behovet av inspelningsteknik, där det är mest sannolikt att man antingen har tillgång till den själv eller får låna av sin vänkrets. I vissa fall kan man kanske få lite mer erfarna skådespelare och team att satsa sina löner i projektet.

Indiefilm för svenska marknaden - Micro budget

Steget över amatörfilm är s.k. ”mikrobudgetfilm”, d.v.s. film med en extremt låg budget, men där det ändå finns en plan för hur filmen ska generera intäkter. I vissa fall kan det även finnas någon form av säkrad distribution.

Jag gör dock en tydlig skillnad för film som är avsedd för den svenska marknaden och film som är avsedd den internationella marknaden. Detta eftersom risktagandet och möjligheterna för finansiering är helt kopplat till hur stor marknaden är - och den svenska marknaden är som bekant väldigt, väldigt mycket mindre än den internationella.

För mikrobudgetfilmer är format och genre inte lika viktigt som det är för större produktioner. Det viktiga är att göra något som sticker ut och som har en tydlig målgrupp. Gärna att det spelar på någon form av redan etablerad intressegrupp. Det kan t.ex. handla om filmer som vänder sig alla jägare, alla rollspelsfanatiker, e-sports nördar eller dyl.

Finansiering för den här typen av film kommer sannolikt från från - förutom filmskaparen själv, dennas vänner samt team och cast. Pengar och teknik kan även komma från regionala filmfonder. Eftersom man ofta har en så tydlig målgrupp i den här typen av filmer, så blir det även lättare att jobba med sponsring i samarbete med andra företag som också har ett intresse att nå ut till den här målgruppen.

Professionell kortfilm och Novellfilm

Ett annat steg över amatörfilm är kort- och novellfilm, där planen för hur filmen ska generera intäkter kanske inte alltid är så tydlig, eller ens finns. Det finns ändå en säkrad distribution t.ex. genom pre-sales till en Tv-station och/eller att filmen ingår i satsning som har säkrad distribution på någon större festival och kanske även får ekonomiskt stöd av Svenska Filminstitutet och/eller någon regional filmfond. I Sverige har vi t.ex. en novellfilmssatsning som fungerar på det sättet.

Finansieringen för dessa filmer kommer med andra ord från TV, regionala filmfonder och Svenska Filminstitutet. Förutsättningarna för att betala ut lön till de medverkande ser oftast helt annorlunda ut på den här typen av produktioner, jämfört med amatörfilm och mikrobudgetfilm. Även om det sällan är frågan om att betala ut avtalsenliga löner, utan mer (enligt min erfarenhet) handlar om arvoden som ligger runt 50 % av vad som är avtalsenligt. Det är fortfarande ett stort hopp upp för alla inblandade och påverkar naturligtvis väldigt mycket vilka man kan få med sig i ett sådant här projekt. Deras erfarenhet och bakgrund, något som finansiärerna vet om och säkert även kommer ställa krav på. Det är därför sannolikt att de vill se ett antal erfarna personer knutna till projektet, för att känna sig trygga med att filmen faktiskt färdigställs och håller budget. Det brukar t.ex. handla om skådespelare, fotograf, inspelningsledare och/eller line producer, alternativt om regissören eller producenten har etablerad erfarenhet sedan tidigare. Om erfarenhet saknas brukar det påverka stödbeloppen och det lutar då mer åt ”mikrobudget film”.

Professionell film på svenska marknaden- Debut

Nu gäller det professionella filmproduktioner, i långfilmsformat, avsedda för den svenska marknaden - men som har en form av ”debutkaraktär”. Det kan vara producentens, regissörens och/eller kanske författarens första långfilm i ett professionellt sammanhang. Filmen har dock säkrad finansiering, distribution och kanske ett par kända namn i rollistan.

Här gäller ungefär samma förutsättningar som för professionell kort- och novellfilm. D.v.s. att det ställs krav från finansiärerna, att det ska finnas en erfaren line producer, produktionsledare och/eller inspelningsledare och att erfarenheter hos övriga nyckelpersoner, så som fotograf, klippare, dramaturger blir viktigare.

Finansieringen för den här typen av filmer är även den likartad med finansieringen av kort- och novellfilmer. Det handlar ofta om finansiering från TV, regionala filmfonder, Svenska Filminstitutet - men även om att skådespelare och team får satsa stora delar av sina löner i filmen - samt att producenten får göra dealar med teknikbolag om olika former av delägande i filmen och/eller uppskjutna ersättningar.

Exempel på framgångsrika debutfilmer för den svenska marknaden är t.ex. Filmen G, Nionde Kompaniet, Fucking Åmål, Jalla! Jalla! m.fl.

Professionell film på svenska marknaden- Ej debut

Sista kategorin filmer för svenska marknaden är professionella produktioner som inte har någon form av ”debutkaraktär”. Där alla personer i de olika nyckelfunktionerna har tidigare erfarenhet. Där filmen kanske även baseras på förlagor och där kända namn förekommer i marknadsföringen. Den stora skillnaden i finansieringen av den här typen av film, jämfört med de som har en form av ”debutkaraktär”, ligger i att dessa kan finansieras helt eller delvis med riskkapital samt att det är enklare att sluta avtal om produktplacering och cross promotion.

Men naturligtvis utgör även samproduktionsmedel från andra produktionsbolag, regionala filmfonder, tv-stationer och teknikbolag, tillsammans med stöd från t.ex. Svensk Film Institutet, Nordisk Film & TV Fond, samt EU:s Media program. Även om dessa filmer hör till de som är de mest kapitalintensiva, så förekommer även upplägg där kanske främst skådespelare satsar sina hela eller delar av sina löner i filmerna.

Exempel på den här typen film är t.ex. de flesta Beck-filmer, filmerna i Millenium-trilogin, snabba cash, uppföljare som Göta Kanal 2 m.fl.

Indiefilm för svenska marknaden

Filmer som görs direkt för den svenska marknaden, utan säkrad distribution och/eller stöd från t.ex. Svenska Filminstitutet. Filmer som budget- och erfarenhetsmässigt ofta ligger snäppet över rena ”mikrobudget”-projekt. Dessa projekt är i grunden ganska få - och i den utsträckning de görs så är det primära syftet inte att tjäna pengar på produktionen, utan att få erfarenhet och exponering som filmskapare. Det är därför vanligt att dessa filmer finansieras lite som amatörfilmer d.v.s. den mest sannolika finansiären för den här typen av film är filmskaparen själv, dess vänner och andra i personens omgivning. Skådespelare och team satsar ofta hela eller delar av sina löner i filmen. T.ex. kan det vara så att skolor efter avslutad examen stöttar sina elever som vill göra sin första film med t.ex. inspelningsteknik.

Allt eftersom det blir vanligt att filmskapare kan äga (och hantera) så väl inspelnings- som post-produktionsteknik så har den här typen av filmprojekt blivit vanligare. De senaste två åren har SVT haft en speciell satsning för dessa filmprojekt som går under rubriken ”frizon”. Där visas filmer som t.ex. SKILLS, Sweaty Beards, Nasty Old People m.fl. Men även filmer som t.ex. Kärlek 3000 ingår i den här kategorin.

Det finns även en ”mellannivå” mellan rena indiefilmer och fullt ut professionella filmer, där filmerna har någon form av säkrad distribution, men där finansieringen till största delen består av uppskjutna ersättningar till skådespelare, team och underleverantörer. Där finner man t.ex. filmer som Rånarna, Nio Millimeter m.fl.

Indiefilm för den internationella marknaden- Micro budget

Om vi då går över och tittar på filmer för den internationella marknaden och börjar med kategorin mikrobudgetfilmer, som vi ju redan varit inne på, så har ju dessa en helt annan marknad internationellt än nationellt. Något som står i direkt relation till risktagandet, vilket är varför mikrobudgetfilmer för den internationella marknaden har mycket enklare att få finansiering i form av riskkapital, än filmer för den nationella marknaden. Även produktplacering blir enklare - eller får i alla fall en annan form för mikrobudgetfilmer som riktar sig till den internationella marknaden.

Den absolut största skillnaden här är dock kanske att valet av genre är väldigt mycket viktigare när det gäller mikrobudgetfilmer för en internationell marknad, än vad det är i valet av genre i mikrobudgetfilmer för den nationella marknaden. Detta eftersom vissa genrer så som t.ex. skräck, monster, thriller, action, sci-fi, fantasy m.fl. är genrer som inte är så bundna till den nationella kulturen - vilket andra genrer så som t.ex. komedi, drama m.fl. är. Vissa genrer så som t.ex. art house och drama är även mer beroende av starka - internationellt kända - namn i rollistan. Vilket kan vara svårt eller närmast omöjligt att få till på en mikrobudgetfilm. Sedan står naturligtvis genren även i relation till utbudet på den internationella marknaden. De senaste åren har t.ex. utbudet av skräckfilmer kraftigt överstigit efterfrågan, vilket gör att skräckfilmerna verkligen måste sticka ut mer i sitt koncept för att verkligen ha en chans. Finansieringen till den här typen av filmer kommer som sagt ofta från - förutom filmskaparen själv - t.ex. regionala filmfonder, riskkapital (som sagt väldigt beroende på genre och medverkande), vänner till upphovsmännen, uppskjutna löner till medverkande skådespelare och team, uppskjutna ersättningar (eller delägande) till teknikbolag (eller vänner man lånar teknik från) - samt produktplacering.

Exempel på framgångsrika mikrobudgetfilmer för den internationella marknaden är t.ex. Paranormal Activity, El Mariachi (gjordes för $7,000) och Eraserhead (gjordes för $10,000).

Film för internationell marknad- Låg budget

Nu fortsätter vi med film för den internationella marknaden och rör oss upp ett snäpp från mikrobudget till lågbudget. Här definierar jag mikrobudget som filmer med en cashbudget på upp till $25,000 och lågbudget som filmer med en cash budget på mellan $25,000 och upp till $5 miljoner.

Jag utgår här från att filmskaparna har någon form av tidigare erfarenhet. Antingen genom att ha producerat mikrobudgetfilmer eller filmer för den nationella marknaden. Det är naturligtvis möjligt för personer utan erfarenhet att få finansiering för filmer även inom dessa budgetramar - men då kommer finansieringen oftast från vänner i omgivningen. Om man inte har ett enormt starkt projekt, som kanske backas upp av någon mer erfaren person som går in som mentor och/eller exekutiv producent. Precis som med mikrobudgetfilmer, så är valet av genre för lågbudgetfilmer för en internationell marknad avgörande. Detta eftersom de främst är avsedda för att säljas internationellt till TV, DVD, VOD etcetera.

De kommer sannolikt inte kunna leva på en massiv marknadsföring på bio. Notera ordet sannolikt, de filmer som blir lyckade och framgångsrika kommer naturligtvis plockas upp av distributörer och få bred biodistribution. Utgångspunkten är att de ska kunna nå break-even även med en relativt smal distribution på bio (om någon alls) i kombination med
försäljning till TV DVD och VOD et cetera.

En stor skillnad på filmer i den här kategorin och filmer med mikrobudget är att lågbudgetfilmer är avsevärt mer beroende av internationellt kända namn än vad mikrobudgetfilmer är. Detta för att det helt enkelt krävs större försäljning - och därmed en bredare målgrupp - för att filmen ska kunna nå break-even. Skillnaden mellan mikrobudget och lågbudget för den internationella marknaden ligger ofta i om filmen är anpassad enbart för DVD och VOD (mikrobudget) eller om den är anpassad även för TV (lågbudget) - och därmed i förlängningen även skillnaden om filmen ska säljas med hjälp av en sales agent och distributör - eller om den ska distribueras och säljas av filmskaparen själv. Detta eftersom det krävs mycket mer att klara av, som att leverera allt material som en sales agent och Tv-stationer kräver.

Exempel på lågbudgetfilmer är t.ex. skräckfilmer som Fredagen den 13:e, Evil Dead, Blair Witch Projects, Open Water, Saw m.fl.

Även filmer i andra genrer fungerar i lågbudget, t.ex. Mitt feta Grekiska Bröllop, Sista Natten med gänget, Grease, Dirty Dancing, Rocky och Easy Rider. Det är lågbudgetfilmer som senare blivit oerhört framgångsrika. Grease är t.ex. den film som gav investerarna mest utdelning på insatt kapital. Filmen spelar fortfarande årligen in mer pengar i royalties än vad den kostade att producera. Även dokumentärer som t.ex. Super Size Me har nått stor framgång.

De flesta lågbudgetfilmer hör man dock inte talas om, eftersom de inte når en stor framgång. Kanske ingen alls och man bör komma ihåg att dessa framgångsrika filmer hör till undantagen. De flesta av dessa filmer är rena förlustaffärer. Lågbudgetfilmer bör man främst satsa på att finansiera via hjälp av en Sales Agent som gör pre sales, eftersom det minskar risken som investerarna tar.

Men det finns även riskkapitalbolag som investerar i den här typen av produktion. Även om många internationellt etablerade investment byråer inte investerar i filmer med så här låg budget, eftersom det ofta handlar om filmer som inte har s.k. A-listade skådespelare i huvudrollerna och inte heller finns utrymme för dem att ta ut sina sedvanliga ”legal fees”.

Men det finns trots allt en hel del mindre riskkapitalbolag som investerar i sådana här filmer. Förutsatt att projektet är riktigt bra, det finns några kända namn kopplade till projekt, filmskaparna har tidigare erfarenhet, man har en bra sales agent på plats - och inte minst då att filmen är gjord på engelska. Även ”tax credits” är aktuellt för dessa filmer i vissa fall.

Film för internationell marknad- Mid Size Budget

Den sista kategorin, innan vi är uppe i riktiga ”Hollywood produktioner”, är s.k. ”mid size”-filmer, vilket är filmer som ligger i spannet mellan lågbudget och riktiga högbudgetfilmer.

Det rör sig om filmer i budgetramarna mellan $5 miljoner upp till $60 miljoner. Filmer som sannolikt kommer gå upp på bio i större delen av världen, men som inte kräver ”Hollywood marknadsföring” för att nå ut till sin publik. Jämför t.ex. skillnaden i marknadsföring av en film som Kings Speech och Transformers 3. Filmer som går på bio under en längre tid, oftast i lite mindre salonger. Där kvaliteten på filmen (och respons från kritiker) är mer avgörande än marknadsföringen. Ofta filmer som är mer regissörsstyrda än vad som är vanligt i Hollywood, så som t.ex. Woody Allens-, Tarantinos- eller Bröderna Coens filmer.

Filmer som i många fall inte produceras av studiobolagen själva, även om de samarbetar med studiobolagen vid distributionen. Det är filmer som är oerhört beroende av vilka som medverkar både framför och bakom kameran. Här räcker det inte med ”kända” namn i rollistan, utan det ska vara A-listade skådespelare i huvudrollerna och även riktigt kända och etablerade namn i alla biroller. Även alla i teamet måste ha bevisat sin erfarenhet genom så väl kommersiell framgång, som framgång hos kritiker och publik.

För dessa filmer är kvaliteten helt avgörande och det krävs därför ett riktigt, riktigt bra manus - inte bara ett manus som är ”bra nog”. Det här är därför ofta projekt som baserats på manus av riktigt erfarna etablerade författare (med agenter och kontinuerliga uppdrag skrivuppdrag för studiobolagen) - och/eller projekt som utvecklats under mycket lång tid. Kanske årtionden.

Det här är filmer som har bio som sitt absolut viktigaste intäktsfönster, även om det kanske inte generar mest intäkter så är det detta fönster som avgör hur mycket pengar som kommer generas i de övriga. Dessa filmer finansieras via pre sales, riskkapital, tax credits, olika former av samproduktionsmedel - i vissa fall så är dock även de medverkande med och blir delägare i filmen (handlar oftast om skådespelare som investerar delar av sitt arvode).

Film för internationell marknad- Hög budget

Den sista kategorin är då riktiga högbudget filmer, filmer med en budget på över $60 miljoner. Filmer som kräver ”Hollywood marknadsföring”, d.v.s. där marknadsföringen många gånger kan kosta mer än själva filmen. Ofta s.k. ”tent poles”, som är tänkta att på väldigt kort tid locka en stor och bred publik och relativt snabbt spela in sina pengar på bio via en massiv marknadsföringskampanj. Filmer som oftast produceras inom studiosystemet, där man hoppas att filmen ska bli en s.k. franchise, d.v.s. en serie med filmer och kringprodukter som generar mer pengar från försäljning av kringprodukter än från själva filmen.

Exempel är Transformers, Pirates of the Carribean, Sagan om Ringen m.fl. Det handlar alltså om extremt erfarna och talangfulla filmskapare som först och främst visat sin förmåga att generera vinst på sina filmprojekt - och filmprojekten är ofta väldigt genre- och konceptdrivna. Dessa filmer finansieras främst via studiobolagens banker och i den del fall riskkapital från större riskkapitalbolag och inte minst s.k. tax credit.

Tomas Amlöv, skribent för Filmcafe.se
19 augusti 2012

Filmcafe.se bevakar den svenska filmbranschen med artiklar och krönikor. Missa inte våra övriga artiklar som gör karriären lite lättare och roligare!

Kommentera
Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter, så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Tomas
Tomas
Ännu en artikel jag skrivit för FilmProposals.com http://www.filmproposals.com/Independent-Film-Financing-Plan.html#axzz28cihNf2l
2012-10-07

Tomas
Tomas
har även skrivit en artikel om finansiering - för Filmproposals.com - som ni gärna får läsa och ge feedback på: http://www.filmproposals.com/Film-Funding.html
2012-09-12