Alla tjänar på ett bildmanus

Alla tjänar på ett bildmanus

Film är en audiovisuell konstform. Men innan filmen har blivit film är den en idé i upphovspersonens huvud. På filmens fortsatta väg från idé till färdig produktion finns det flera tillfällen då det underlättar att presentera den i visuell form. Oftast utvecklas en filmidé genom att skriva ned idéerna i textform. Men en skriftlig representation kommer inte alltid så långt som den behöver. Det är då som bildmanus eller previsualiseringar kan komma in i bilden.

Walt Disney´s studio först

Bildmanus är som många vet filmen presenterad med skisser eller stillbilder. Dessa bilder visar hur de olika kamerainställningarna i filmen är tänkt att följa varandra. Man kan också illustrera rörelser med olika pilar och skriva korta kommentarer till bilderna.

Det var Walt Disney´s studio som på 30-talet för att underlätta i animeringsprocessen först började utveckla bildmanuset till det vi ser idag. Snart började även andra studior att använda bildmanus och Borta med vinden (1939) är en av de första spelfilmerna som det helt och hållet ritades bildmanus till.

Idag görs ofta bildmanuset i digital form med hjälp av program speciellt framtagna för ändamålet. Med hjälp av dessa program kan man även utan att vara duktig på att teckna få till ett lättöverskådligt bildmanus.

Animerade bildmanus

Förståeligt nog kan man med bildmanus inte beskriva vare sig klipptempo, ljud eller rörelser. Det är därför svårt att få en uppfattning om berättelsen flyter som den ska. För att lösa detta gör en del filmare enklare animationer av bildmanuset.

På senare år har det också blivit allt mer vanligt att göra previsualiseringar av hela eller delar av filmer, så kallade previs. Det är en 3d animerad version av filmen där man kan testa allt från olika kamerabrännvidder, kamerarörelser och klipptempo. Ofta används också dialog, musik och ljudeffekter i dessa previsfilmer.

Alla produktionssteg tjänar på ett bildmanus

Många av en films olika produktionssteg kan dra nytta av bildmanus och previsualiseringar. I förarbetet till en film kan olika typer av visuella representationer av den färdiga filmen komma till stor nytta. Finansiärer kan ha lättare att ta beslut om de presenteras för en så komplett bild av en färdig produkt som möjligt och då kan en previsualisering komma till användning. När en film ska budgeteras kan ett bildmanus ge en bättre översikt än ett manus. Bildmanuset kan till exempel visa att man tänkt använda en
kran eller en helikopter för att få vissa bilder och då ska detta med i budgeten. Med en previsualisering kan en films visuella stil testas innan kameran börjar rulla, vilket ger fotografen och regissören tillfälle att se eventuella brister i förväg. Man kan också till viss del testa klippningen redan innan inspelning. På detta sätt kan man undvika att spela in sekvenser som sedan klipps bort av till exempel temposkäl.

För effekttunga filmer kan också previsualiseringen göra att man kan börja jobba på effekter långt innan filmen är inspelad. Fördelarna med bildmanus och previs är oftast att förutse svårigheter samt att kommunicera och visualisera filmidéer. Detta kan man dra nytta av i de flesta produktioner. Allt ifrån lågbudgetfilmen med det pressade inspelningsschemat som behöver optimeras till högbudgetfilmerna som inte har råd att lämna något till slumpen.



Här är ett segment ur previsualiseringen som gjordes till Indiana Jones and the Kingdom of the Crystal Skull (2008) Här kan man verkligen se fördelarna med en detaljerad previs. Kamerarörelserna och klipptempot är något man inte kan få samma klarhet i genom att bara göra ett bildmanus

Henrik Qvarnström, skribent för Filmcafe.se
12 november 2013

Filmcafe.se bevakar den svenska filmbranschen med artiklar och krönikor. Missa inte våra övriga artiklar som gör karriären lite lättare och roligare!

Kommentera
Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter, så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.