Vilken kamera passar min film?

Vilken kamera passar min film?

Allt för ofta överspeglar tekniken de artistiska valen när oerfarna filmare ska välja kamerateknik för sina projekt. 4K, kontrastomfång och ljuskänslighet i all ära men vad ska tekniken användas till? Förhoppningsvis till att berätta en historia. Så varför inte börja i den änden? Utifrån manuset kan man sedan fundera på det visuella berättandet.

Kameran

Det finns så klart inget motsatsförhållande mellan avancerad kamerateknik och ett väl utarbetat bildberättande, men tanken på att man inte kan göra sin film för att man inte har tillgång till den senaste tekniken kan vara hämmande.

De flesta kamerorna på marknaden idag skulle fungera att använda för att göra en film för biovisning. Det är i hög grad manuset, och genomförandet som spelar den största rollen, inte hur avancerad kamera du filmar med. En duktig fotograf med en enkel kamera klår i stort sett alltid en mindre duktig fotograf med en för avancerad kamera. En kamera som är för avancerad för fotografen hämmar bildberättandet då man måste lägga för stor vikt på det tekniska. Dessutom kan mer avancerade kameralösningar kräva fler som jobbar bakom kameran. Har man kunskapen och resursen att använda avancerade kameror ska man absolut använda det men aldrig i förmån för berättandet.

Optik

De senaste åren har det korta skärpedjupet varit ett stilgrepp som många eftersträvat. Skärpedjup avser det plan i djupled som är skarpt i bilden. Det är optikens brännvidd och bländare samt avståndet till objektet som filmas som avgör skärpedjupet. Att systematiskt bara använda sig av kort skärpedjup gör bland annat att man tappar möjligheten att ha flera händelser som utspelar sig i olika plan av bilden samtidigt. Ett kort skärpedjup kan samtidigt vara användbart när man vill styra tittarens blick på ett effektivt sätt.

Om man vill ha möjlighet att både använda sig av kort och långt skärpedjup måste man se till att kunna justera ljuset i scenen och/eller avståndet till det man ska filma. Släpper man in lite ljus i kameran måste man blända upp för att få rätt exponering och då får man kortare skärpedjup. Teleobjektiv ger också kortare skärpedjup än vidvinkel. Vill man ha längre skärpedjup måste man tvärtom låta kameran få mer ljus. Detta justerar man så klart med ljussättning men även med ND filter på kameran.

Ljuskänsligheten på objektiven är också något att ta i beaktande. Ljuskänsligare objektiv är i regel dyrare men de möjliggör samtidigt kortare skärpedjup och filmning i mörkare miljöer.

En annan aspekt när det gäller optik och filmberättande är zoomen. Långsamma zoomningar kan ibland nästan uppfattas som åkningar men man kan också använda zoomen på ett mer markant sätt. Mer extrema inzoomningar kan poängtera detaljer i en scen eller ge händelseförlopp ett ökat tempo. Utzoomningar kan sätta detaljer i ett större perspektiv. Eftersom det mänskliga ögat inte kan zooma så kan dessa extrema in- och utzoomar vara lite iögonfallande. Ett stilgrepp som man får om man kombinerar zoomen med en åkning är den så kallade Vertigo effekten uppkallad efter Alfred Hitchcocks film Vertigo (1958) i vilken den användes för första gången. Effekten uppstår när man kombinerar en åkning med en zoomning i motsatt riktning. Perspektivet förändras utan att utsnittet gör det vilket ger en effekt som Hitchcock använde för att illustrera svindelkänsla.

Det man ska tänka på när man väljer en zoom till sin kamera är att den håller samma maximala bländaröppning genom hela zoomområdet. Detta är mest ett problem med objektiv som i första hand är utvecklade för stillbildskameror. En annan aspekt är att om man vill koppla en follow focus till sin kamera så vill man ofta ha ett objektiv med fasta fokuslägen för att inte fokusmarkeringarna ska flyttas.

Ljus

Att lägga mycket energi på ljussättning är ett relativt enkelt och ekonomiskt sätt att höja produktionsvärdet på din film. Lampor kostar ganska lite att hyra och vet man vad man gör behöver man inte så många. I en del fall kan det räcka med en reflexskärm. Ljussättning är svårt att bemästra men samtidigt en sak som man lätt kan öva sig på. Kanske kan man gå ihop några stycken och testa olika ljussättningar på varandra. Det kan också vara intressant att analysera bilder och filmer utifrån ljuset och fundera på varför ljuset funkar bra eller dåligt.

Kameraposition, kameravinkel

En viktig fråga man bör ställa sig när man ska filmatisera ett manus är var placerar jag kameran? Hur kan kamerapositionen föra fram budskapet i just den här bilden? Några aspekter som är viktiga att tänka på är vad man låter tittaren se och inte. Till skillnad mot t.ex. teatern har man här större makt att styra tittarens blick mot det man vill att denne ska se vid ett speciellt tillfälle. Att undanhålla information kan ibland gagna berättelsen mer än att visa allt. Kamerapositionen i förhållande till människan som filmas är också en viktig komponent som kan förmedla olika stämningar. Att filma någon i grodperspektiv kan få personen att se stark ut och att filma personen uppifrån ger en motsatt effekt. Att se personens ögon eller inte i en scen kan säga mycket och kan i vissa lägen vara en sak man spar till ett speciellt tillfälle i handlingen. Hur nära personen man placerar kameran ger också olika känslor, det blir inte samma uttryck att stå långt ifrån och zooma in som att zooma ut och gå närmare trots att bildutsnittet är det samma.

180 graders regeln är också något att förhålla sig till när man placerar sin kamera. 180 graders regeln innebär att man filmar ett skeende från samma sida av en tänkt linje för att få kontinuitet i blickriktningar och rörelser. Tänk er en filmad fotbollsmatch där kameran står på ena långsidan av planen. En anfallare är på väg från vänster till höger mot motståndarnas mål. Om man sedan klipper in en bild på samma händelseförlopp fast från en annan kamera på andra långsidan springer han plötsligt från höger till vänster i bild och förvirring uppstår, ska han göra självmål? 180 graders regeln är något man för det mesta gör rätt i att följa men kan vara effektfull att bryta vid rätt tillfälle.

Andra bildkonventioner kan också göra att man vill placera kameran på ett speciellt ställe. Om en person rör sig från vänster till höger i bild är personen på väg ifrån sitt hem. Rör sig däremot personen höger till vänster är hen på väg tillbaka. Vänster till höger är anfall. Höger till vänster är reträtt.

Ett kamerastativ är det vanligaste verktyget för att placera kameran i olika lägen. Men i förlängningen kan man också behöva specialfästen och anordningar för att placera kameran där man vill ha den. Utspelar sig delar av filmen du ska göra i en bil så kanske speciella anordningar för att fästa kameran i eller på fordonet borde ingå i ditt teknikkit.

Panorering, tilt

I de flesta fall behöver man ett bra stativ och stativhuvud för att ha möjlighet att göra mjuka följningar med kameran i panoreringar och tiltar. Det jag tycker är viktigast när man väljer stativ är kvalitén på stativhuvudet, högsta respektive lägsta nivån man kan ställa in stativet på samt om stativet är stadigt nog. Om man kommer behöva bära stativet längre sträckor är såklart vikten också något att ta med i beräkningen. Självklart kan man välja att köra handkamera men då ska det vara ett val baserat på att scenen/bilden/filmen gynnas av detta. Små kameror som t.ex. digitala systemkameror blir ofta ganska svåra att filma handhållet med då de lätt vispar runt åt alla håll. Man kan då vara tvungen att skaffa extra utrustning för att kunna använda den som handkamera och axelkamera.

Kamerarörelse

Kamerarörelser kan rätt använt vara ett mycket effektfullt verktyg att använda i sitt berättande. Att med en jib sänka positionen på kameran och samtidigt tilta upp för att gå ifrån en normal bild till ett grodperspektiv på en person kan förändra dennes status. Att snabbt åka in mot en persons ansikte kan förhöja känslan av förvåning eller chock. Att långsamt åka ifrån en karaktär kan framkalla känslan av ensamhet.

Det finns en uppsjö olika tekniker för att röra på kameran där handkamera kanske är den lättaste och billigaste. Men det är stor skillnad i känslan på en steadicamåkning, dollyåkning och en handkamerarörelse. För den med en tight budget finns många olika gör det själv lösningar för teknik till kameraåkningar. Det är nog den del av kameratekniken där man i störst utsträckning kan bygga sakerna själv.

Bildkomposition

En av de viktigaste komponenterna i det visuella berättandet är bildkompositionen. Oavsett kamera har man här massor av olika valmöjligheter att berätta sin historia genom att placerar sina objekt inom bildens ramar på olika sätt. Ofta handlar det om var tomrummet placeras i förhållande till personen man avbildar och om vedertagna bildkonventioner. Att gå emot bildkonventioner kan vara effektfullt om man vill berätta något med det. Om man t.ex. komponerar en halvbild med mer luft bakom skådespelaren än framför och det finns en dörr bakom skådespelaren så kommer man vänta sig att någon kommer in genom dörren. Om man i en jaktsekvens låter den som jagar i sin bild få mer och mer luft bakom sig istället för framför. Och den som jagas få mer och mer luft framför sig i sin bild så upplever man att den som jagar håller på att komma ikapp.

Antal bildrutor i sekunden

Med en del kameror har man möjligheten att filma i slow eller fast- motion. Detta kan användas som en tydlig effekt och ibland omärkligt. Inte allt för sällan ökas hastigheten i actionsekvenser utan att det syns för blotta ögat. Att använda sig av slowmotion kan fokusera på rörelser och intensifiera händelser. Slowmotion eller fastmotion kan också illustrera en karaktärs upplevelse av tid. Man kan självklart också ändra hastigheten på klipp i efterhand i datorn, men inte i samma stora utsträckning som om man filmat det från början.

Det här är endast ett fåtal exempel på hur visuellt berättande kan fungera som utgångspunkt när kamerateknik ska väljas till ett projekt. Huvudsaken är att man inte låter sig hämmas av sin utrustning utan lär sig använda den till sin fördel.

Henrik Qvarnström, skribent för Filmcafe.se
21 januari 2014

Filmcafe.se bevakar den svenska filmbranschen med artiklar och krönikor. Missa inte våra övriga artiklar som gör karriären lite lättare och roligare!

Kommentera
Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter, så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.