Ta ansvar för ditt jobb!

Ta ansvar för ditt jobb!

Vi håller på att få en absurd arbetsmarknad i det här landet vad gäller vårt område.
Vi håller på att utarma den kunskap och den samlade erfarenhet som har varit basen för vad vi håller på med. Och vi håller på att vattna ur de överenskommelser som generationerna före oss slogs för.

Rätten att ställa krav

Teater, sång, dans, film och alla närbesläktade konstarter (scenografer, kostymörer, fotografer, ljussättare, smink och peruktillverkning m.m.) samt all inblandad teknik, har alltid varit yrken som på många sätt byggt på ett mästare-gesäll-förhållande. Där de äldre delat med sig till de yngre av sitt vetande och sina erfarenheter.

En del minor måste man gå på själv för att lära sig, men en alldeles förfärlig massa kan man slippa genom att lyssna på äldre och mer luttrade kollegor.

Dessa äldre och luttrade kollegor var också de som i begynnelsen insåg att det behövdes ett fackförbund för att slåss för att människor inom branschen skulle få rätten att ställa vissa krav på sina arbetsgivare.

Det första teaterförbundet

Det första ”Teaterförbundet” var en intresseorganisation, som bildades redan på 1890-talet. Men då var både skådespelare och teaterdirektörer involverade och man samlades för att tala om gemensamma problem. (Första mötet var på Vasateatern i Stockholm. Enligt annalerna serverades pusch!)

Det dröjde ända till 1940-talet innan ett regelrätt fackförbund, en motpart till arbetsgivarna – Teaterförbundet - såg dagens ljus. Nu är detta inte meningen att bli en text som handlar om Teaterförbundet. Jag vill bara sätta in oss i vårt historiska sammanhang.

På 1700-talet fanns en lagparagraf där det stod att ”Lekare och annat löst folk må icke vila i vigd jord”. Lekare – det var vi det. Vi fick inte begravas på en helgad kyrkogård! Det säger en del om hur man såg på våra yrken.

På 1800-talet behövde många dansöser och skådespelerskor dryga ut sina skraltiga inkomster genom att hitta en eller flera rika beskyddare. Vad var det annat än prostitution?
Emelie Högqvist (1812 – 1846) är väl den mest kända. Hon var skådespelerska vid Dramaten, hade flera beskyddare under sin karriär och under 10 år var hon älskarinna till den blivande kungen, Oscar I.

Vad grabbarna hittade på för att dryga ut lönen förtäljer inte historien.

Avtal är basen för vår verksamhet

Vi behöver inte fnaska längre. Och det är för att vi har ett fackförbund, Teaterförbundet, som har slagits under decennier för att få fram avtal på olika områden, avtal som har utvecklats och uppdaterats under åren.

Avtal som är basen för vår verksamhet. För att vi ska ha vettigt betalt när vi gör ett kommersiellt arbete. Avtal som vi ska se till att följa och se till att arbetsgivarna följer.
Men avtal handlar inte bara om ersättningen. Många andra saker regleras också i avtal.

Sånt som arbetstider och arbetsförhållanden, övertidsersättning, semesterersättning, avgångsvederlag, regler om arbetsskador och arbetsmiljö, pensioner, semestrar…
Listan kan göras lång och den utvecklas ständigt.

Och allt detta är sånt vi idag tar för givet när vi kliver in i ett yrke. Det mesta är sånt som våra föräldrar och farföräldrar har slagits för. För att vi ska kunna ha drägliga förhållanden i vårt yrkesliv.

Teaterförbundet inte bara för medlemmar

Avtalen gäller inte bara för Teaterförbundets medlemmar. Avtalen omfattar alla som gör ett likvärdigt jobb för en arbetsgivare, som har ett avtal med TF. Och vårt ansvar är – alltid - att noggrant kolla om vår blivande arbetsgivare har avtal.

Som jag skrev i min förra artikel ”Gör du ett jobb ska du ha betalt”- för produktionsbolag på filmsidan är det strunt samma om de gör långfilm, kortfilm eller reklam. Har de avtal ska de följa dem och följer de inte avtal ska vi banne mig rapportera dem till Teaterförbundet!

Det är nu vi kommer in på detta att ta ansvar. Vårt eget personliga ansvar är att se till att vi följer de regler, de avtal som finns. Vare sig vi är medlemmar i TF eller inte.

Men vi ska och bör ta ansvar även när det inte finns avtal. Som på reklamsidan. Är det ett kommersiellt uppdrag ska ni inte gå med på att jobba för en banan. Allt det här har jag skrivit om förut.

Hur uppstår ett avtal?

Avtal kan bara uppstå om båda sidor – både arbetsgivare (producenter/produktionsbolag) och arbetstagare (i vårt fall företrädda av Teaterförbundet) kommer överens om att skapa ett avtal.

Folk frågar mig varför inte Teaterförbundet skapar ett avtal på reklamsidan? Så enkelt går det inte. Man kan inte ingå ett avtal om det inte finns en motpart, som är villig att förhandla fram och hålla sig till ett antal regler.

Det är inte något man kan lagstifta om, så det är ingen idé att skrika på att politikerna inte gör något. I Sverige reglerar arbetsmarknaden sig själv. Just genom avtal.

Dumpa inte marknaden

TF missade bollen när reklam började utvecklas till en egen ”konstform” på allvar i Sverige. Så är det och det kan vi inte göra mycket åt. Men vi kan ta vårt ansvar och pressa fram bättre villkor. Och det gör vi genom att säga nej till att jobba i kommersiella sammanhang för en banan. Hur roligt det än är. Hur skojsigt vi än tycker det skulle vara att få vara med, att få se hur det går till.

Det är här vi måste vara solidariska och inse att det är allas vår framtid vi jobbar för. För att vi ska ha drägliga förhållanden imorgon. För att vi ska fortsätta att ha en professionell bransch och inte bara en hobbyverksamhet.

Gaget för reklamfilmer har gått ner väsentligt sedan början på 90-talet.
Och det är för att produktionsbolagen har upptäckt att det går att slå mynt av folks drömmar. De vill inte skriva på avtal så länge som folk är villiga att göra huvudroller i en reklamfilm för 999:- i handen.

Ni som gör det - ni ska vara på det klara med att ni i detta fall dumpar marknaden. Och i förlängning och framtid även för er själva. Säger alla nej höjs gagerna.

Hur kan jag ta ansvar?

Ta ansvar kan man göra på så många fler sätt. En följd av att folk inte tar sitt ansvar, är det ändrade innehållet i annonserna på Filmcafe.se.

Förut kunde man se alla annonser, vad det gällde och vilka produktionsbolag som annonserade. Vilket många av oss tyckte var av vikt när det gällde att ta ställning till om man skulle söka ett jobb eller ej. Men alltför många medlemmar slängde iväg ansökningar oavsett om de stämde in på kriterierna eller ej.

Jag förstår och blir rörd av er entusiasm, men blir purken på er okunskap. Nej, det är inte bra att ändå bli ”sedd”. Ni retade bara upp presumtiva arbetsgivare, som oftast jobbar under tidspress och får ägna onödig tid att ’deleta’ människor som har fel kön, ålder, hårfärg eller erfarenhet för det jobb som definierades i annonsen.

Så arbetsgivarna bad enträget att mindre detaljer skulle finnas i annonserna. Självklart bifölls det och följden blev att vi inte längre får den info vi eftersträvar och behöver.

1) Aktuell kontaktinformation

Ett annat ansvar man kan ta är att se till att man är uppdaterad vad gäller sina personliga uppgifter.

Att telefonnummer stämmer, att man har skrivit in rätt e-mailadress. Jag får ett uppdrag, ska hitta folk till en reklamfilm. Jag letar och hittar ett ansikte på Filmcafe.se och tänker att den där personen ska jag kalla in för att provfilma. Man ringer de telefonnummer som står. Inser att de inte stämmer. Jäkla människa som inte uppdaterat! Och då skiter jag i att leta vidare efter denna person, det finns så många andra.

Det kan väl tyckas okay, det är ju jag själv som letat. Men det kan också vara tvärtom. Jag har satt in en annons på Filmcafe.se. Får massor av svar. Och börjar ringa för att kalla in till provfilmning. Samma sak händer – numren stämmer inte! Eller personen ifråga har inte telefonsvarare eller så möts man av det infernaliskt irriterande beskedet: Abonnenten du söker kan inte nås för tillfället, men du kan skicka telefonnummer till abonnenten…” Det gör jag inte. Jag ringer vidare på listan över jobbsökande och når dem som faktiskt vill och ser till att de är nåbara.

2) Foton… Sätt inte igång mig!

Fotot visar en fräsch tjej med långt ljust hår. Hurra, jag letar efter såna. Når henne på telefon. (Stjärna i boken för det!) Kallar in för provfilmning. Och in kommer någon som inte bytt foto på åratal och dessutom klippt av sig håret och färgat det svart!
Har ni inte råd/tid att fixa nya bilder, upplys i telefon att ni inte ser ut som på fotot.

Det är att ta ansvar! Jag ska inte behöva att ängsligt fråga varje person jag ringer upp om de ser ut som på sitt foto.

3) Ta ansvar för att komma i tid

Inte bara om ni fått jobbet utan även till provfilmningar eller möten.
Om något inträffar som gör att ni inte kan komma – hör av er. Det är det minsta man kan begära. Inte skulle ni behandla en kompis på samma sätt?

Ingen hobbyverksamhet

Vi får inte låta denna bransch bli en hobbyverksamhet där det bara blir de som har tid och råd och lust som håller på. För då förlorar vi all den kunskap som noggrant samlats ihop och vidarebefordrats under de 5.000 år som man spelat teater. Vi måste ta vårt ansvar för att de ribbor vi uppnått inte sänks!

Visste ni att fortfarande på 50-talet kunde en professionell skådespelare kallas in till inspelning och gå och dra på inspelningsplatsen eller i studion sminkade och färdigklädda. Detta kunde pågå i dagar.
Men de fick bara betalt den dag de äntligen syntes i bild!

Är det så vi vill ha det igen?

Anita Molander, skribent för Filmcafe.se
11 februari 2010

Filmcafe.se bevakar den svenska filmbranschen med artiklar och krönikor. Missa inte våra övriga artiklar som gör karriären lite lättare och roligare!

Kommentera
Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter, så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Anita
Anita
Precis Ellie. Säger någon att det är en avtalad lön så är det utifrån avtal, den är alltså inte "lagstadgad". Finns inga "lagstadgade" löner av något slag i Sverige, däremot finns det avtalsenliga. Både minimilöner =en undre ribba som de företag som skrivit på avtalet inte får gå under när det gäller att betala någon som utför det jobb för vilket det finns avtal. Och sen olika trappor etc. som reglerar en stigande lön utifrån år i yrket, erfarenhet, vidareutbildning m.m. men det beror på vilket jobb man gör och vilket fackförbund som handhar avtal rörande just det yrket. Anita PS: Och jo.... du SKA lägga dig i såna här diskussioner. Din entusiasm att bry dig, ifrågasätta och allmänt dyka rakt ner på huvudet i röriga spörsmål är underbar!
2012-02-16

Benny
Benny
citat:
[i]Originalet postat av Ellinor Denkert[/i] [br]Ah, då har jag blivit lurad av x antal arbetsgivare. :P "Du får din lagstadgade minimilön på 80 kr/h." Eller så kanske det är något fack-avtal de pratar om? Nåja, jag bör inte lägga mig i sånna här diskussioner. 100% okunnig.
Jag tror att det heter "Avtalsenlig lön" men det kan nog tänkas att en del refererar till "lagstadgad". Kan ju ibland röra sig om språkfel. Däremot vet jag inte om det kan benämnas som "minimilön"? Klart du skall lägga dig i diskussioner. Dels lär du dig själv, dels bidrar du till reflektioner hos andra. //Benny
2012-02-16

Ellinor
Ellinor
Ah, då har jag blivit lurad av x antal arbetsgivare. :P "Du får din lagstadgade minimilön på 80 kr/h." Eller så kanske det är något fack-avtal de pratar om? Nåja, jag bör inte lägga mig i sånna här diskussioner. 100% okunnig.
2012-02-16

Tomas
Tomas
Man måste även ställa det i relation till vad det är för slags uppdrag som ska utföras. Vasa loppet har tex massor av volontärer - "gratisarbetare" - som delar ut blåbärssoppa längs spåret. Dessa gör det för att dom vill stötta och tycker det är kul. Ingen skulle få för sig att anlita fullt ut professionella kockar till detta uppdrag. Ingen skulle heller få för sig att anlita personer som hatade skidåkning för det uppdraget - eftersom dessa inte skulle ställa upp gratis. Det handlar helt enkelt om att ha rätt person på rätt plats. Precis på samma sätt funkar det ju med film. Det finns dom som tycker att det faktiskt är kul att en eller två gånger i sitt liv besöka en filminspelning och stå i en folkmassa och vara statist lite så där i bakgrunden. De förväntar sig inte så mycket mer betalt för det, utan för dem är det främst upplevelsen som är det roliga. Det är inte på hot mot riktiga skådespelare. Lika lite som volontärerna på vasaloppet är ett hot mot riktiga kockar.
2012-02-16

Anita
Anita
Kanske att vi behöver en ny vokabulär? För egentligen är ordet "gratisjobb" en s.k. 'Contradictio in terminis', dvs det är två ord som råkar vara sammanfogade, men som egentligen står i konflikt med varandra. "Gratis" är ett ord som innebär att inget pris finnes eller utbetalning kommer att göras, "Jobb" innefattar i dagligt tal att ersättning ska utgå. Det finns, som jag ser det, 3 sorters "Gratisjobb". Det första är att man ställer upp i ett projekt där alla - proffs- jobbar på lika villkor. Professionellt utövande väljer att tillsammans skapa något med sin tid och sin kunskap som insats. Indie-projekt om man så vill. Genererar den färdiga produkten en dag pengar så ska det delas på ett så rättvist sätt som möjligt mellan alla inblandade. Det andra är att man ställer upp med sin tid och sin erfarenhet för att - om man är skådespelare - fungera som övningsmaterial för blivande filmregissörer, filmfotografer etc. Jag gör det ibland, men bara för bra och välrenommerade skolor. Det tredje har egentligen inget med vare sig ordet "jobb" eller ordet "gratis" att göra. Ett gäng amatörer gör ett projekt tillsammans. Det är inte ett professionellt projekt, det är ett gäng som gör det för att de brinner för att göra det. Ett amatörprojekt som görs på fritiden. Nota bene att jag inte lägger någon som helst värdering eller gradering vad gäller något av dessa tre varianter. De har en hel del gemensamt, men de skiljer sig också åt rätt kapitalt. Kanske dags att skilja på dem rent semantiskt också? Anita PS: ELLIE - DET FINNS INGA SOM HELST LAGSTADGADE MINIMILÖNER I SVERIGE.INOM NÅGOT ENDA YRKESOMRÅDE! Riksdag och regering lägger sig aldrig i löner eller ersättningar för jobb, alltså finns inga lagar om detta. Arbetsmarknaden reglerar sig själv genom avtal.
2012-02-16

Tomas
Tomas
citat:
Hur skall man på ett bra sätt dela på verksamheten så att inte det ena tar från det andra?
Man ska inte skilja på dem, utan det är upp till alla - att precis som du - göra en bedömning av vilka jobb man vill ta eller inte. Det är heller inte så att de som "arbetar" gratis tar jobb från de andra. De flesta filmer har en fast budget och där blir konsekvensen av tex om man skulle besluta sig för att använda erfarna och dyrare statister att ANTALET minskar. Alternativvt att man drar ner på antalet dagar eller antal statister i en annan scen. Frågan är vem som gynnas av att göra systemet mer låst. Att det alltid ska vara fullt ut professionella utövare som anlitas till full ersättning för alla jobb. Jag tror ingen gynnas av det egentligen. Speciellt inte den genomsnittliga Filmcafé-medlemmen - och det är ju dom som håller sidan levande.
2012-02-14

Benny
Benny
citat:
[i]Originalet postat av tomas amlöv[/i] [br]Fast det där blir ett ganska löjligt resonemang. Om du anser att det som vissa vill göra gratis ska klassas som ett arbete. [...] Det du föreslår är att personer som har filmskapande som fritidsaktivitet inte ska få använda sig av Filmcafé - eller att bolag inte ska få annonsera efter okvalificerad arbetskraft. Den lösningen tror jag inte alls på.
Löjligt? Möjligtvis ohållbart men löjligt var väl att ta i? Jag har inte sagt att gratisjobb skall klassas som ett arbete. Däremot skall inte jobben (som är jobb i sitt ursprungsläge) få möjlighet att annonseras som "gratisarbete". Och just de sista två meningarna i citatet är det som jag ser som kärnpunkten i problematiken. Observera nu att jag inte sa att det ÄR kärnpunkten utan att JAG ser det så. Det är här man måste hitta en balans. Hur skall det ena skiljas från det andra? Hur skall man på ett bra sätt dela på verksamheten så att inte det ena tar från det andra? //Benny
2012-02-14

Tomas
Tomas
Fast det där blir ett ganska löjligt resonemang. Om du anser att det som vissa vill göra gratis ska klassas som ett arbete. Är det ingen ersättning är det helt enkelt inte ett erbjudande om arbete, utan ett erbjudande om en fritidsaktivitet. Vissa ser det ju som att gå på nöjesfält och det finns liksom ingen marknad för personer som vill ta BETALT för att gå på nöjesfält. Däremot finns det en marknad för artister - och dom tar sig inte till nöjesfälten utan att ta betalt. Vill produktionsbolagen ha en artist, så får dom betala - nöjer dom sig med en nyfiken besökare så behöver dom sannolikt inte betala. Dillemmat uppstår först när produktionsbolagen förväntar sig att de nyfikna besökarna ska kunna uppträda som artister. Där kan man väl i så fall kritisera bolagen om de annonserar efter personer som SKA kunna uppträda som artister, men utformar annonserna så de riktar sig till de nyfikna besökarna - men det ser jag som deras problem. Det är dom som får ta konsekvensen av det senare på inspelningsplats. Det du föreslår är att personer som har filmskapande som fritidsaktivitet inte ska få använda sig av Filmcafé - eller att bolag inte ska få annonsera efter okvalificerad arbetskraft. Den lösningen tror jag inte alls på.
2012-02-14

Benny
Benny
citat:
[i]Originalet postat av tomas amlöv[/i] [br]Och lösningen är då, precis som Anita skriver, att inte ta jobben. Fö finns väl möjligheten att filtrera bort dessa "jobb" så du inte ens ser dem.
Tomas, jag tror inte problem försvinner för att man "filtrerar bort" dem och lösningen vore enkel om ALLA bestämde sig för att inte ta jobben. Som Anita skriver. Men problemet kvarstår även om JAG filtrerar bort dem och pga de som du själv beskriver genom "det kommer alltid att finnas de som tar jobben av annan anledning än lön". Och det är just därför som jag är av den tanken att dessa jobb inte ens skall få möjlighet att erbjudas. De skall möta "motstånd" från flera håll i kedjan. //Benny
2012-02-14

Ellinor
Ellinor
Kan ändå hålla med Benny om att det är vi i branschen som formar den. Och det gäller inte bara vi som tar jobben, utan även de som erbjuder jobben. Är det inte olagligt att erbjuda lön mindre än 80 kr/h? Eller är det bara något jag fått för mig? (haha, skönt att få för sig sånt...:P Ska fortsätta få för mig saker, som att jag är mycket coolare än vad jag är t ex) Det jag vill komma till (...) är att jag tror det är viktigt att branschen får sig ett uppsving, att fler lagar och regler börjar gälla och att man fortsätter med sånna här artiklar - dvs upplyser alla nybörjare att man MÅSTE inte göra allt för att få sin fejja i TV. Jag minns så väl en ganska obehaglig encounter jag var med för några år sedan, och fick slängt i ansiktet "Det är såhär branschen fungerar..." Men min spontana reaktion var: Nej, detta är DITT beteende, inte "branschens" beteende. Branschen existerar inte utan folket som formar/är i den. Skyll inte ett oprofessionellt och vidrigt beteende på någon så vagt som "branschen". B)
2012-02-14

Tomas
Tomas
Och lösningen är då, precis som Anita skriver, att inte ta jobben. Fö finns väl möjligheten att filtrera bort dessa "jobb" så du inte ens ser dem.
2012-02-14

Benny
Benny
citat:
[i]Originalet postat av tomas amlöv[/i] [br]
citat:
Att lön inte står generellt på AF är ju givetvis för att det ingår en skälig löneersättning i anställningen.
Hur vet du det? Det finns massor av jobb på AF som inte alls har en "skälig" lönenivå. (Vad det nu är, för mig varierar det helt beroende på jobb. Jag tar inte alls lika mycket betalt på en film som finansieras av en privatperson som på en film som produceras på uppdrag av ett stort statligt ägt bolag).
Tomas, det finns säkert jättemånga jobb som visar sig vara "skitjobb". Men vad jag fortfarande vill lägga tonvikt på är de annonser som uttryckligen talar om att man inte får någon "skälig" betalning. Så länge dessa ges tillfälle att annonsera, så länge kommer de att få intressenter och de kommer få intressenter som utför "jobbet". Med andra ord så är det "legaliserat" genom oss/de som tar jobben. Problematiken därefter har jag skrivit om på andra ställen =) //Benny
2012-02-14

Tomas
Tomas
Däremot har du helt rätt i att det alltid kommer finnas människor som tar uppdrag oavsett ersättning, just för att ersättning för dem inte är det viktigaste. Frågan är vad det är för fel på det? Man får inte glömma bort att hela branschen även bygger på att vara mytomspunnen, det är det som skapar intresse för filmerna och får folk till salongerna. Hade branschen varit lika sexig som rörläggeri, så hade folk inte varit benägna att jobba gratis - men heller inte sprungit benen av sig för att se på resultatet.
2012-02-14

Tomas
Tomas
citat:
Att lön inte står generellt på AF är ju givetvis för att det ingår en skälig löneersättning i anställningen.
Hur vet du det? Det finns massor av jobb på AF som inte alls har en "skälig" lönenivå. (Vad det nu är, för mig varierar det helt beroende på jobb. Jag tar inte alls lika mycket betalt på en film som finansieras av en privatperson som på en film som produceras på uppdrag av ett stort statligt ägt bolag).
2012-02-14

Benny
Benny
citat:
[i]Originalet postat av Anita Molander[/i] [br]Sååå Benny, du tycker någon annan ska göra jobbet åt dig, framkalla förändringen? Att det inte är individerna som man kan ändra på, utan det är förutsättningarna som måste ändras. Och vem ska göra det? Som om förutsättningar ändrar på sig själv.... Så urbota naivt och korkat att tro att någon annan ska göra det!
Om du läser allt Anita så ser du att jag skrev att aktörerna är annonsörerna-annonsplatsen-arbetstagarna. Alla dessa är delaktiga. Jag gav exempel på var man kunde angripa problemet och där det verkligen går att göra någonting åt det med omedelbar effekt. Det innebär inte att mötesplatserna skall läggas ned. Det innebär inte att statisterna inte skall säga sin rätt. Det innebär inte att produktionsbolagen skall dumpa priserna. Du må kalla mina tankar naiva och korkade och mig en lort. Själv vill jag nog inte argumentera på det sättet. Jag vill nog ändå tro att jag har en poäng. Problemet är tredimensionellt. Kollektivet innebär inte bara arbetstagarna. Arbetstagarna innebär den stora massan. Men att få alla dessa att arbeta utifrån samma "tänk" ser jag, till skillnad mot vad Du gör, som ett oöverskådligt projekt. OM det inte samtidigt kompletteras med andra åtgärder. Apropå historia, Anita, så har jag på andra sidor i historieboken även läst om tillfällen då folk stångat sig blodiga för en förändring men aldrig nått framgång. Därför att de inte kunde mäta sig med/ hävda sig mot de som satt med en del av möjligheterna. //Benny
2012-02-14

Benny
Benny
citat:
[i]Originalet postat av tomas amlöv[/i] [br]Benny: Det förekommer i och för sig annonser på arbetsförmedlingen också som är för obetalda jobb, antingen sk "praktikplatser" eller att dom är provisionsbaserade utan möjlighet till någon rimlig ersättningsnivå. Lönenivån framgår heller inte på arbetsförmedlingen. Det står bara "lön" och inget om hur mycket. De som skulle opponera sig är nog främst facket.
Det här är nog ett bra exempel på hur man löser problem runt om i världen (och kanske framför allt i Sverige). Problem A skall lösas och olika intressenter ger sina förslag och argument för hur det kan tänkas lösas. Men istället för att komma problem A närmre koncentreras diskussionen istället till det runtomkring. Jag ser det som "nätpsykologi". Den värsta sorten är den där man inte hittar argument utan istället kritiserar språket. =) jag tog alltså ett hastigt exempel och jag trodde de flesta skulle förstå vad min andemening var. Ja, det finns praktikplatser precis som det här annonseras om skolproduktioner och även praktikplatser. Inget ont i dem. Det publiceras även annonser om "Vinstdelning enligt avtal" som kan jämföras med att arbeta med provision. Vad man får i lön är då inte givet men man kan misstänka att det går mer åt minus än plus. Men det kan även innebära klara fördelar. Att lön inte står generellt på AF är ju givetvis för att det ingår en skälig löneersättning i anställningen. Men det vi pratar om är där det uttryckligen sägs att man får "en biobiljett" för en hel dags jobb, 500- 999 kr för "avancerad statist" eller "en välfylld Goodiebag". Med andra ord, för att förenkla min diskussion, om det ges möjlighet att annonseras om jobb och att man får en biobiljett för besväret kommer det alltid att finnas individer som av en eller annan anledning tar jobbet för just denna biobiljett. (det innebär ju så mycket mer: Träffa skådisar, käka mat, prata film, erfarenhet, rampljus etc etc....) I all välmening! //Benny Blixt
2012-02-14

Anita
Anita
Sååå Benny, En klok människa utgår från hur det är för att sen komma fram till hur det borde vara! Men du verkar tycka att någon annan ska göra jobbet åt dig, framkalla förändringen? Att det inte är individerna som man kan ändra på, utan det är förutsättningarna som måste ändras? Och vem ska utföra denna förändring? Som om förutsättningar ändrar på sig själv.... Så urbota naivt och korkat att tro att någon annan ska göra det! Någon annan ska göra det bra för lilla mig! Folk som tycker så anser jag vara fega egoistiska latkorvar utan moralisk ryggrad. Det går alldeles utmärkt att ändra på individer när de inser att förändring är till deras fördel. Det tar tid men det går. Ta bort gratisannonserna så försvinner problemet? Det är väl för fan upp till oss själva att INTE TA SÅNA JOBB! Och att få våra kamrater - alla andra här på Filmcafé och andra sajter - att förstå att man gör inte såna jobb! Är det gratisjobb på en kommersiell produktion? Finns det minsta chans att andra - regissör, fotograf, kläder, smink m.fl. - får betalt, men inte du? Gör det då inte! Ställ inte upp! Du blir INTE UPPTÄCKT! Chansen att det leder till ett nytt jobb är minimal. Regissör och producent för reklamfilm plockar inte en okänd till en huvudroll i en reklamfilm med pruttdåligt gage för att denna person är begåvad!! Denna person väljs ut för att den gör jobbet för 999:- (eller vad för bananer som är erbjudna) och för att den SER UT OCH BETER SIG som regissören vill . För att denna person klarar av den enkla situation som regissören begär. Det har mycket lite med skådespelarbegåvning att göra. Behöver regissör/producent någon med ett modikum av hum om skådespeleri är gaget helt annorlunda och oftast läggs det inte ens ut annons, man letar på andra sätt. Tvärtom - gör ett sånt jobb och du går in på listan över nyttiga idioter som man kan använda gratis (eller för jävligt lite pengar) igen! Förutom den vanliga Arbetsförmedlingen där - precis som Tomas säger -det inte är något som helst problem med att få lägga in jobb med ingen eller ringa betalning, under mer eller mindre suspekta rubriker, börjar det poppa upp ett antal andra ställen med jobberbjudanden på nätet. Det är inte bara Stagepool, Filmcafé, statist.se längre. Det är ett helt gäng nya på gång. Ska vi lägga krut och energi på att lägga ner alla dessa? Eller ska vi försöka göra något själva? Använda vår energi för att ta ansvar och förändra vår egen verklighet? Den verklighet som i alla fall är synlig tack vara dessa sajter. Det är inte deras fel att denna verklighet finns. Denna verklighet finns för att VI ställer upp på den!!! Historien lär oss att om jag vill förändra min verklighet, mina omständigheter måste jag göra det själv, det är ingen annan som kan göra det åt mig. Och när många "jag" börjar tänka på samma sätt och röra sig åt samma håll så sker en förändring. Kollektivt kan en del av oss jobba genom facket - de som är professionella skådespelare (eller andra proffs) tillhör TF och ska inte/får inte/borde skämmas röven av sig om de accepterar kommersiella jobb som ligger under TF:s ribbor. Vare sig du tillhör TF eller ej, finns alla fakta runt den lönesättning TF anser vara skälig tillgängliga att ta del av på nätet och det är upp till var och en själv att bestämma sig för hur man vill göra. Stå upp för det som är rätt? För mig själv och för mina kollegor? Eller vara en som bara tänker på sig själv och dumpar marknaden och på sikt urholkar hela denna bransch? Även statister börjar vakna. Det är upp till oss själva att förändra, att upplysa och förklara för de som ännu inte förstått att denna verklighet går att förändra. Och att man inte ska acceptera vad som helst. Att en banan inte leder någon vart. Det är ingen annan som ska göra det, det är du själv. Annars är man - för att parafrasera Astrid Lindgren - bara en liten lort! Anita PS: Teodor - alldeles utmärkt klipp från You Tube. Tack för att du lade upp det.
2012-02-14

Tomas
Tomas
Benny: Det förekommer i och för sig annonser på arbetsförmedlingen också som är för obetalda jobb, antingen sk "praktikplatser" eller att dom är provisionsbaserade utan möjlighet till någon rimlig ersättningsnivå. Lönenivån framgår heller inte på arbetsförmedlingen. Det står bara "lön" och inget om hur mycket. De som skulle opponera sig är nog främst facket.
2012-02-14

Benny
Benny
Det finns de som utgår från hur det borde vara och det finns de som utgår från hur det är: I en värld där alla agerar utifrån hur det borde vara (vilket ju är omöjligt i sig eftersom det aldrig går att fastställa ett universellt "borde vara" ) så skulle inte problemet med att jobba för en banan finnas. Men om man istället utgår från hur det är så kan man lägga märke till att det bereds en väg för detta fenomen genom allehanda portar. T.ex: Om jag som arbetsgivare skulle vilja publicera en annons på Arbetsförmedlingen som säger: "Arbetskraft sökes. Måndag 08.00-18.00. Lön: 50 kr för hela dagen" skulle det innebära att jag blev nekad denna annons. Jag skulle aldrig få annonsera efter så billig arbetskraft. Det finns omständigheter som gör att bolagen får möjlighet att annonsera här och i sin annons skriva: "Betalning 1 biobiljett". MEN så länge det finns möjlighet att annonsera på detta sätt, så länge det finns möjlighet att knyta 10.000 (vi kallar dem) "Wannabes" till dessa annonser så kommer det bara att gå åt ett håll. Det går inte att ändra på individerna. Vad som måste förändras är förutsättningarna. Och förutsättningarna ändras inte så länge någon kommer att förlora på det. Den krassa sanningen. Aktörerna är: Annonsörerna (arbetsgivarna), annonsplatsen, sökarna (arbetstagarna) och alla tre har del i den krassa sanningen. JAG för min del är av min bestämda åsikt var man bör tackla problemet först. //Benny
2012-02-14

Leila
Leila
En jättenyttig artikel. Men man vill ju börja synas, man måste ju börja någonstans och reklam är kanske inte det bästa starten, men ändå. Om jag säger jag tänker inte jobba med er för 999 :-, då säger ju arbetsgivaren precis som du har sagt ”då skiter jag i dig, det finns så många andra.” Fast jag blir inte glad heller om mitt ansikte ska utnyttjas i två år både på tv:n och nätet och jag får bara 999 kr.
2012-02-13

Alexandra
Alexandra
Skitbra skrivet! Jag önskar att det fanns en plats där man kan få kommentera hur man hade det på den inspelning/arbetsplats man var på. Det borde finnas en plattform för att kunna varna andra för oseriösa arbetsgivare etc. Jag blev ruskigt orättvist behandlad (lovad mat, fick en kaka etc) under en inspelning och skrev det i ett inlägg här på Filmcafé men administratörerna tog bort det pga att man (enligt dem när jag bad om en förklaring) inte får smutskasta de arbetsgivare som annonserar hos dem. Kan man inte börja med att inte acceptera arbetsgivare som annonserar om gratis jobb?! Låt dem inte lägga upp annonserna! Varför kan inte de sidor som tex filmcafé, statist och stagepool ha ett ansvar och sålla bort uppenbart oseriösa redan från början? Och varför kan vi inte få kommentera hur arbetsgivarna skött sig när det går att kommentera/rekommendera oss som jobbar? Det skulle vara ett framsteg och sätta lite mer krav på arbetsgivarna!
2010-02-19

Teodor
Teodor
Han säger det så bra åt oss alla :) (En vän till mig skickade denna film till arbetsgivaren som svar på vad han tyckte om ersättningen). Här har ni länken copy paste till alla utsugare :) http://www.youtube.com/watch?v=mj5IV23g-fE
2010-02-12

Anders
Anders
Det är klart om ett produktionsbolag kan minska arvodet från 250.000 för reklamfilm för hela Sverige i ett år. Och sedan få internet och resten av Skandinavien på köpet för den skattepliktiga summan 999:- gör vattnas det i gomseglet. Även 999:- är skattepliktigt för den som accepterar det från en arbetsgivare. Men Arbetsgivaren behöver inte hålla inne källskatt eller betala arbetsgivaravgifter om den anställde inte får mer ersättning under ett år. Och räkna inte med mer ersättning inom samma år. Alla kallas statister med är centrum i handlingen på reklamrullar i svångremstider. Det är fri avtalsrätt och tids nog är tillräckligt många brända.
2010-02-12

Niclas
Niclas
Anita, Jag hoppas att alla med drömmar och en professionell önskan läser och tar till sig detta. Du har satt huvudet på spiken 100%. TACK! Niclas Buskenström
2010-02-12